web analytics

Browsed by
Månad: juli 2017

21 juli: Mordet i Karshult, del 2

21 juli: Mordet i Karshult, del 2

Idag är det den 21 juli, och för 191 år sedan, den 21 juli 1826, genomförde provincialmedicus doktor C Wulff (sannolikt provinsialläkare Carl Eric Wulf från Eksjö) obduktionen av Anders Svenssons döda kropp. Som berättats i föregående inlägg blev Anders Svensson slagen i huvudet med en granstör av sin granne Johannes Andersson den 9 juli, och avled den 18:e. Obduktionsprotokollet återges härmed. Känsliga läsare varnas å det bestämdaste.

”Protocoll vid Besiktningen å aflidne Bonden Anders Svensson från Södra Karshult uti Hjelmseryds Socken, hållet vid Hjelmseryds kyrka den 21. Juli 1826.

Att det till Besiktning förestälde liket i Lifstiden var ofvannämnde Anders Svensson intygades af undertecknade, hvilka lemnade följande underrättelse: att Anders Svensson och Drängen Johannes Andersson uti Karshult Söndagsaftonen den 9. dennes klockan emellan 10. och 11. först kommit uti ordväxling, sedermera tagit hvarandra uti kragen hvarefter de åtskilts, då Johannes Andersson, under hotelser sprungit inn uti en vagnbod och tagit en stake omkring 3 a 4 alnars längd och en grof störs tjocklek, med hvilken han sedan slog Anders Svensson, först ett slag bakom högra örat hvarvid Anders Svensson föll omkull och afdånade, men erhöll af Johannes Andersson detta oaktadt 2:ne slag, ett öfver skuldrorna och ett öfver låren. Johannes Andersson skall vid tillfället varit något uphetsad af bränvin. Åldera å Anders Svensson skall vara 28 år. Alltid varit något begifven på Spirituosa, skall alltid ägt en god hällsa och äfven varit fullkomligt frisk den afton då han blef öfverfallen af Johannes Andersson, men måste från [stället?] der han fick slagen bäras inn uti stugan hvarefter han dels med och dels utan sans lefde till Tisdagsmorgon den 18 dennes kl. ½ 2. Inga medel till dess räddning hafva blifvit använde. Besiktningen företogs i anledning af H:r Contrakts Prosten Hjelmgrens gjorde reqvisition, uti underteknade personers närvaro.

Inspecta Cadaveris

Kroppskonstitution stark. Ansiktet mycket upsvullet och svartblått, samt blod utflutit genom mun, näsa och öron. Epidermis på flere ställen och af ryggen skiljd från huden. Armar, rygg ooch sidorne blå. Bröst, buk och scrotum mycket updrifne och svartblå. Några yttre åbragte våldsamheter uptäcktes ej.

Obductio Cadaveris

Wid updisectionen af hufvudskålens /cran[iets?]/integument/ Galea Aponeurotica fanns en stor mängd extravaserad Blod och högra orab, samt en spricka å högra os Bregmatica börjande nära sömmen mellan båda dess ben /Sutura Sagittalis/ och dess förening med os frontis /Sutura coronalis/ sträckande sig omkring 1 kum sucdt bakåt och görande der en vinkel, samt gående sedan framåt och ned till corpus af os temporum å samma sida. Sedan hufvudskålen blifvit afsågad (?) emellan cranium och Dura mater, vid högra örat, under ofvannämnde spricka en mängd af coagulerad blod. Hjernan mycket blodsprängd, men öfrigt uti naturligt tillstånd. Cranium af vanlig tjocklek, utom den större sprickan, som var sådan att man efter Cranii afsågande kunde vrida den ena benkanten från den andra, utgick äfven från dess vinkel en finare tills omkring 1 ½ tums längd, sträckande sig bakåt.

Uti bröstcaviteten circa 1. stop blodvatten. Lungorne friske utom att uti den högra samt dess främre Lob befanns en kalkaktig hård concretion af en liten ärts storlek. Hjertat slappt. Hjertkamrarne tomma. Magen och tarmarne utspände af Luft. Uti intestina crassa något excrementer alla öfrige partier uti naturligt tillstånd. Inga anledningar till njutet gift kunde uptäckas ej eller misstänktes dylikt. Svulnaden uti scrotum fanns bestå, utom att vänstra Testiclen var något större än den högra, endast uti väder.

Hjelmseryd ut Supra.

J. Nilsson, Comminister Loci
Reinhard Agardh, KronoLänsman
A. Rystrand, Orgelnist
J. M. Dahl, LoGarfvare”

Några dagar senare lägger Wulf till följande intyg:

Attestatum

Enligt visum repertum har inga sådane omständigheter sig företedt, som kunna gifva anledning dertill att ofvannämnde Anders Svensson aflidit utaf föregående sjuklighets tillstånd, utan är efter min öfvertygelse den honom uti hufvudet åbragte våldsamhet orsaken till dess död, hvilket intygas å aflagd embetsed, samt med denna lifliga förpliktelse: Så sant mig Gud hjelpe till lif och Själ, bekräftas.

Ekesjö den 31 Juli 1826.

C. Wulf
provinc. Medic.

"Så sant mig Gud hjelpe till lif och Själ. Källa: ArkivDigital: Västra häradsrätt AI:178 (1826-1826) Bild 10200.
”Så sant mig Gud hjelpe till lif och Själ.”
Källa: ArkivDigital: Västra häradsrätt AI:178 (1826-1826) Bild 10200.
18 juli: Mordet i Karshult, del 1

18 juli: Mordet i Karshult, del 1

Idag är det den 18 juli, och för 191 år sedan, den 18 juli 1826, avled Anders Svensson i Karshult, Hjälmseryd. Den grova misshandel han råkat ut för av sin granne Johannes Andersson nio dagar tidigare blev därmed ett mord.

Prästen skriver i dödboken:

Källa: ArkivDigital: Hjälmseryd C:4 (1809-1834) Bild 248 / sid 487.
Källa: ArkivDigital: Hjälmseryd C:4 (1809-1834) Bild 248 / sid 487.

”Den 18 julii afled mannen Anders Svensson i Karshult i följd af våldswärkan, föröfvad 9 dygn tillföran af Drängen Johannes Andersson ibidem, hvilken häktad och till Jönköpings Slotts arrest afförd förvaras, för att behörigen ansvara för sitt rysliga brott. Anders Svenssons döda kropp obducerades den 21 af prov[incial] Med[icus] Doct[or] Wulff, som därvid befann den aflidne icke genom förgift eller annan egen åtgärd hafva ljutit döden, hvadan han blef den 30 julii på vanligt sätt begrafven. Han var 28 år gammal.”

Johannes och Anders hade onyktra råkat i luven på varandra, och det hela slutade med att Johannes slog en granstör i huvudet på Anders. Anders låg mer eller mindre medvetslös i sängen i nio dygn, innan han avled av skadorna. De följande inläggen kommer att presentera dokument som rör händelsen. Den 21 juli publiceras provincialmedicus doktor Wulfs obduktionsprotokoll, den 2 augusti prästens vitsord om Johannes och Anders, och den 8 augusti protokollet från rättegången.

2 juli: Stadsbränder, del 2

2 juli: Stadsbränder, del 2

Idag är det den 2 juli, och för 152 år sedan, den 2 juli 1865, brann hela Karlstad ner.

Branden startade någon gång vid halv tolv på söndagsförmiddagen, och liksom i fallet med branden i Lilla Edet 23 år senare, var det i ett bageri det började brinna. Även sommaren 1865 var torr, och trots att det inte rådde särskilt stark vind spred sig elden snabbt i de tättbyggda trähusen utmed Tingvalla- och Skeppargatorna. Den nådde snart torget, där marknadsstånd hade rests i förberedelse inför Persmässomarknaden. Området var fullt med varor som blev lågornas rov, och dessutom hade man där ställt upp möbler från fastigheter som ännu ej blivit antända, vilka nu blev till ett stort bål. Därifrån spred sig elden vidare till resten av staden. Landshövdingen och borgmästaren sades ha lett arbetet med att släcka elden till en början, men brandredskapen var undermåliga och gick snart sönder. Efter hand som elden spred sig avvek de som hjälpt till att släcka den till sina egna hem för att rädda det som räddas kunde.

Framemot eftermiddagen drog ett kraftigt regn in över staden. Det hjälpte dock knappt till med släckningen; däremot förstörde det mycket av de föremål som räddats undan branden.

Elden rasade fram till 1-tiden på natten.

I gryningen kunde man konstatera att nästan hela staden var nerbrunnen, så när som på några enstaka byggnader. Domkyrkan, residenset, landskansliet, rådhuset där telegrafen fanns, bankerna, frimurarelogen, apoteket, postkontoret, gästgivaregården, teatern och de båda boktryckerierna fanns bland de byggnader som brunnit.

Karlstads domkyrka i bakgrunden, med komministergården och hospitalet framför samt gymnasiet till höger. Bild från Värmlands museum/DigitaltMuseum. Fotograf okänd.
Karlstads domkyrka i bakgrunden, med komministergården och hospitalet framför samt gymnasiet till höger. Bild från Värmlands museum/DigitaltMuseum. Fotograf okänd.

Endast biskopshuset, fängelset, gymnasiet, hypoteksföreningens hus, lasarettet, några hus utefter Klarälvens västra arm samt, enligt Tidning för Wenersborgs stad och län den 4 juli, ”några gamla rucklen” söder om centrum hade klarat sig. Enligt tidningarnas rapportering hade det funnits omkring 600 hus i centrum, och enligt Nödhjelpskommitteen (se nedan) räddades endast elva större och femton mindre av dem. ”Stor och obeskriflig war den jämmer och förtwiflan som rådde. […] [A]llt, allt blef lågornas rof.”, skrev tidningen Kalmar.

Ruiner efter branden i Karlstad 1865. Bild från Värmlands museum/DigitaltMuseum. Fotograf okänd.
Ruiner efter branden i Karlstad 1865. Bild från Värmlands museum/DigitaltMuseum. Fotograf okänd.

Karlstad hade vid den här tiden omkring 5 000 invånare. Lyckligtvis omkom ingen av dem; i stadens dödbok finns ingen hänvisning till någon brandrelaterad död kring tiden för branden. Antalet ”husvilla” uppskattades dock till omkring 4 500.

”Tillståndet är förfärligt, hjertslitande sorg och djup nöd hwart man ser.”
Tidningen Kalmar, 1865-07-08

Omgående startade nödhjälpen till de drabbade. Redan på måndagen avgick ett ångfartyg fullt med förnödenheter till Karlstadsborna från Kristinehamn, och fartyget tog med sig så många personer tillbaka som fick plats. På fälten utanför staden slogs tält upp för de hemlösa invånarna.

Tältläger för hemlösa Karlstadbor efter branden. Bild från Värmlands museum/DigitaltMuseum. Fotograf okänd.
Tältläger för hemlösa Karlstadbor efter branden. Bild från Värmlands museum/DigitaltMuseum. Fotograf okänd.

En nödhjälpskommitté bildades, som genom ett upprop i landets tidningar vädjade om gåvor till de nädställda. Regeringen bistod med 4 000 riksdaler, Kung Karl XV gav 1 000 riksdaler, Änkedrottning Josefina 500 riksdaler, och Hertigen av Värmland, 7-årige prins Gustaf (sedermera Gustaf V), gav genom sina föräldrar Oscar (sedemera Oscar II) och Victoria 400 riksdaler. Flera tidningar och organisationer startade insamlingar.

Upprop från Nödhjelpskommitteen för de brandskadade, som publicerades i svenska tidningar. Källa: Jönköpingsbladet 1865-07-11
Upprop från Nödhjelpskommitteen för de brandskadade, som publicerades i svenska tidningar.
Källa: Jönköpingsbladet 1865-07-11

På några år byggde man upp hela staden igen, nu efter en modernare stadsplan. Raka gator hade man redan innan branden, men man gjorde dem nu bredare och hade mer luft mellan kvarteren, för att förhindra en liknande katastrof igen.

Källor:
Tidning för Wenersborgs stad och län, 1865-07-04
Kalmar, 1865-07-08

Mer om Karlstadsbranden 1865:
Karlstads kommun har skapat en särskild webbplats om branden.
Föreningen Värmländsk kultur publicerade en särskild tidning om branden inför 150-årsminnet av den.