Roots & Branches — Bloggen

Idag är det den 11 december, och för 168 år sedan, den 11 december 1849, skrev Thure Kumlien en hjärtevärmande dikt för sina systrars räkning.

Thure föds på Stora Herrtorp i Härlunda utanför Skara 1819. Hans föräldrar är regementsskrivarassessor Ludvig Kumlien och hans unga hustru, den då nyss 19 år fyllda prästdottern Petronella Johanna Rhodin. Thure är deras första barn, och han får ett nytt syskon nästan varje år framöver. Totalt blir de 13 barn i familjen, innan modern drabbas av ”kräftan”, cancer, och avlider våren 1838, 37 år gammal. Fadern gifter om sig redan samma år, men barnen får inte heller behålla sin honom så mycket längre; han får nervfeber och dör vid 49 års ålder, sommaren 1839. Samma sak drabbar Thures 18-årige bror Johan August, som avlider nio dagar efter fadern. Barnens styvmor, Anna Beata Lindblad, får hastigt och mindre lustigt en barnaskara på 11 barn att ansvara för. Vid den tiden bor familjen på Ekgården i Härlunda sedan flera år tillbaka. Thure och hans bröder får studera i Skara, och Thure själv går vidare med studier i Uppsala.

1843 utvandrar Thure och hans fästmö Margaretta Christina Wallberg till Amerika, och bosätter sig i närheten av Lake Koshkonong i Wisconsin. Där skaffar han sig en skogsgård, och paret får så småningom fem barn. Han verkar dock inte ha varit en särskilt lyckad jordbrukare, då hans kärlek till naturen ofta fångar hans intresse, snarare än jordbruksarbetet. Han studerar den lokala floran och faunan, framför allt fåglar och insekter, och drygar ut hushållskassan genom att samla in olika arter och sända till museer och vetenskapsmän i Europa. Bland annat bidrar han till Naturhistoriska riksmuseets samlingar i Stockholm.

1867-1870 föreläser han om inte bara botanik och zoologi utan dessutom om språk, vid Albion Academy i Wisconsin. Därefter arbetar han för Wisconsin Natural History Society och staten Wisconsin, och samlar in olika arter till University of Wisconsin, vars samling dock förstörs i en brand 1884. Sedan får han en tjänst vid Milwaukee Public Museum, där han utökar museets samlingar med olika arter. Innan han avlider 1888, förmodligen av att han i så många år utsatts för starka konserveringsmedel använda på fåglarna han samlade in, hinner han bidra till flera vetenskapliga verk, bland annat History of North American birds. Hans insatser blir erkända bland vetenskapsmän, och han får en blomma av astersläktet och en av smörblomsläktet, en mås, och en fisk av simpafamiljen uppkallade efter sig. Han är dock inte särskilt välkänd utanför de vetenskapliga kretsarna.

Det är när hans syster Amalia ska gifta sig som Thure, i egenskap av den äldste mannen i familjen, måste lämna sitt medgivande. Det gör han i en dikt, som utstrålar både humor och innerlig kärlek för och omtanke om sina systrar:

”Som nyss jag underrättad blifvit
Att en af mina systrar will
Sig gifta och som hon dertill
Om min tillåtelse har skrifvit
Till mig och jag ej inse kan
Hvarför hon ej bör ha en man;
Will jag ej derför hitta P.
Men Dem mitt broderliga Bifall ge.

Detta mitt samtycke till ägtenskap gäller för hvem af mina systrar som vill ingå ägtenskap, kunnande de gifta sig med hvem de behaga. Kuskonong i Jefferson County i Wisconsin i Förenade Staterna af Amerika d. 11 Decem. 1849.

Thure Kumlien”

Lappen med dikten finns intejpad i Härlunda vigselbok för åren 1850-1894.

Källa förutom kyrkböcker: https://en.wikipedia.org/wiki/Thure_Kumlien .
För mer om Thure och hans liv i Amerika, se https://storiesinscience.weebly.com/thure-and-ludwig-kumlien-blazed-trails-in-the-scientific-world.html.