Idag är det den 28 maj, och för 102 år sedan, den 28 maj 1918, hade Dagens Nyheter en liten notis om att Spaniens kung Alfonso och flera av hans ministrar hade blivit sjuka. Det rörde sig om en mystisk sjukdom som redan var vitt spridd i landet, och hade drabbat närmare en tredjedel av befolkningen. Dock verkade den inte vara farlig.
Dagens Nyheter 1918-05-28.
”Kung Alfonso och hans ministrar sjuka.
London, måndag. (Sv. T.) Till Reuter telegraferas från Madrid: Konungen, premiärministern och flera andra ministrar ha insjuknat. De lida av en mystisk sjukdom som uppträtt över hela Spanien och har angripit trettio procent av hela befolkningen. Sjukdomen anses icke farlig.”
Två dagar senare hade även Aftonbladet en artikel om ”en mystisk epidemi, som liknar influensa”, som ”praktiskt taget hela Spanien fallit offer för”. Man citerade Daiy Mail, och samma telegram skulle komma att publiceras även i andra tidningar de närmaste dagarna. Det var inte bara influensan som härjade. Första världskriget hade hållit på i fyra år, och sjukdomar som det förde med sig spreds också bland soldater och vanligt folk.
Aftonbladet 1918-05-30.
”Krigssjukdomarna härja.
[—] Ett Madridtelegram till Daily Mail meddelar, att praktiskt taget hela Spanien fallit offer för en mystisk epidemi, som liknar influensa och som redan förorsakat många dödsfall. Så många personer i det allmännas tjänst äro angripna därav, att arbetet i hög grad hämmats. En mängd privata firmor ha måst inställa arbetet, enär deras personal insjuknat. Två tredjedelar av spårvägspersonalen ligger sjuk. Även regeringens arbete försvåras, enär flera av dessa medlemmar insjuknat. I Madrid äro över 90,000 personer sjuka, och vid en del regementen är varenda man sjukanmäld.”
Sjukdomen fanns även i andra europeiska länder innan den kom till Spanien, men i de krigförande länderna rådde censur, och man ville inte låta påskina inför fienden att ens land var försvagat av sjukdom. Spanien var neutralt, och därför kunde de första rapporterna om sjukdomen komma därifrån. Förmodligen var dock inte heller Spanien angeläget om att sprida information om att en stor del av befolkningen låg sjuk och därmed svårligen kunde försvara landet. Lugnande besked gavs därför från spanskt håll några dagar senare. Sjukdomen var alls inte mystisk, utan vanlig influensa. Inte heller var soldaterna sjukanmälda, som rapporterats i slutet av maj, nej, de var på benen och redo att strida! Visserligen var många smittade, men knappt någon hade avlidit:
Aftonbladet 1918-06-03.
”Den spanska epidemien — influensa.
Enligt till spanska beskickningen i Berlin ingångna officiella underrättelser från Madrid äro alla uppgifter från ententehåll om epidemien i Spanien överdrivna. De spanska läkarna betrakta sjukdomen på intet sätt som hemlighetsfull. Bakteriologiska undersökningar ha nämligen givit till resultat, att det är fråga om ett slags influensa, som börjar med synnerligen häftig feber, men snart går till bättring. Sjukdomen är mycket smittosam och har angripit många, men några fall med dödlig utgång ha knappast förekommit.
Faktiskt är sjukdomen så ofarlig, att patienter med kraftig fysik icke ens behöva ligga till sängs. De soldater som angripits ha sålunda ej behövt inläggas på lasarett.”
Svenska tidningar i USA började också rapportera om epidemin. Uppgifterna om hur många som var smittade varierade stort.
Svenska Tribunen-Nyheter 1918-06-04.
”Spanien.
En epidemi af samma slag som influensa, ehuru ännu farligare, har utbredt sig med förvånande hastighet öfver nästan hela Spanien. Ensamt i Madrid ha 50 000 personer angripits. Den amerikanske ambassadören J E Willard har äfven insjuknat.”
Även den svensk-amerikanska tidningen Svea har en notis om sjukdomen:
Svea 1918-06-05.
”En egendomlig epidemi rasar i Spanien.
En egendomlig epidemi rasar i Spanien. Ända till 40 procent af befolkningen är angripen af den. Äfven konung Alfonso tros vara ett offer för den. Han har nämligen insjuknat och nödgats intaga sängen. Sjukdomen liknar något influensa, men skiljer sig från den därtill, att de som insjukna få krampanfall coh[sic!] konvulsioner. Det meddelas, att sjukdomen lamslagit hela industrien i landet.”
Den 12 juni kunde Aftonbladet dock förmedla lugnande besked från den svenska beskickningen i Madrid, även om man också hade ett antal dödsfall att rapportera.
Aftonbladet 1918-06-12.
”Den spanska epidemien var godartad influensa.
Sedan medicinalstyrelsen genom utrikesdepartementet begärt upplysning från svenska beskickningen i Madrid beträffande i Spanien rådande epidemi, har beskickningen nu meddelat, att epidemien konstaterats vara influensa av godartad karaktär. I Madrid hade 30 personer avlidit på grund av influensa komplicerande lunginflammantion.”
Ett sekel senare skulle informationen om en ny epidemi vara lika osäker och motsägelsefull som 1918, trots de enorma framsteg som gjorts inom läkarvetenskapen och informationsförmedlingen under de dryga hundra åren mellan pandemierna.
