Idag är det den 15 juli, och för 102 år sedan, den 15 juli 1918, rapporterade Aftonbladet att Svenska mässan, trots försäkringar om det motsatta, hade spridit spanska sjukan i landet. I Lysekil hade skeppsgossarna som besökt Norge dock inte spridit smittan vidare.
Ur Aftonbladet den 15 juli 1918.
”Mässan och spanska sjukan.
Norrmän som medfört smitta.
Göteborg den 15 juli. (Från vår Göteborgskorrespondent.) Svenska mässan har i hög grad befordrat spanska sjukans spridning i staden. Under de båda senaste dagarna torde ett 50-tal nya fall ha inträffat, därav ett 30-tal i går. De båda jourhavande läkarna hade under gårdagen fullt upp att göra med patienter. Flera av de insjuknade äro mässbesökare eller ha varit i beröring med sådana, och i många fall kan konstateras att smittan medförts av norrmännen, som bevistat mässan.”
Den 9 juli hade tidningarna skrivit om att inte mindre än 51 skeppsgossar som hade besökt Kristiania (Oslo) med ett av flottans fartyg hade insjuknat, och att fartyget hade ankommit Lysekil. Skeppsläkaren hade sett till att isolera fartyget, så att smittan inte skulle spridas i land. Åtgärden hade lyckats.
Ur Aftonbladet den 15 juli 1918.
”Ingen spansk sjuka i Lysekil.
I pressen har cirkulerat ett rykte att spanska sjukan uppträtt i Lysekil. Med anledning härav meddelas nu från badhusbolaget i Lysekil, att enligt meddelande från stadsbadläkarna ännu intet fall inträffat vare sig i staden eller badorten. Ryktet synes ha uppkommit därigenom, att en del av besättningen på ett skeppsgossefatyg angripits av sjukdomen. Detta fartyg besökte Lysekil för en dag och hade icke förbindelse med land, utan var helt och hållet isolerat.”
Därmed lämnar vi spanska sjukan för den här gången. Tanken med inläggen är att den intresserade ska kunna jämföra de första reaktionerna och erfarenheterna från spanska sjukans inträde i Sverige, med dem från corona/covid-19s dito.
Idag är det den 12 juli och för 102 år sedan, den 12 juli 1918, rapporterade svenska tidningar att man trodde sig ha funnit bacillen som orsakade spanska sjukan. Vad man då inte visste var att influensa inte alls orsakas av baciller eller bakterier, utan av virus.
Ur Göteborgs Aftonblad den 12 juli 1918. Liknande artiklar fanns i bland annat Aftonbladet.
”’Spanska sjukans’ bacill funnen.
STOCKHOLM den 12. (Sv. T.)
Influensabacillen har nu iakttagits i Stockholm. Den har konstaterats på statens bakteriologiska anstalt af d:r Kling i ett prof, som togs redan i lärdags på en influensasjuk. Efter odling har man på onsdagen erhållit karakteristiska kulturer af influensabacillen. Att den funna bacillen icke är inhemsk, utan härrör från den spanska stammen, kan man sluta däraf, att den ifrågavarande patienten under dagarna närmast före insjuknandet sammanträffat med flera utlänningar, bl. a. med en person som kom direkt från Berlin.
Det är af intresse, att när man nu finner influensabacillen, så är det i ett fall, som sålunda står i samband med den stora epandemien[sic!]. Den bacill, som d:r Pfeiffer upptäckte 1892, och i vilken efter talrika kontrollundersökningar också allmänt antogs vara orsaken till influensan, har sedan ofta förgäfves sökts vid mindre influensaepidemier, och man har därför på de senare åren särskilt från franskt håll bestridit, att Pfeiffers bacill skulle vara typisk för influensan. Men nu, när sjukdomen åter går pandemiskt öfver vår världsdel, finner man åter här liksom i Spanien den typiska ’Bacillus Pfeifferi’.”
1892 hade den tyske läkaren Richard Friedrich Johannes Pfeiffer isolerat vad han trodde var bacillen bakom influensan som i Sverige kallades ”ryska snuvan”, som man tror orsakade omkring en miljon dödsfall i en pandemi som varade mellan 1889 och 1892. Det han hade hittat var en bakterie som han kallade Bacillus influenzae, ibland även benämnd efter honom själv, Bacillus Pfeifferi. Det var verkligen en ny upptäckt av en farlig bakterie, men den orsakade inte influensa. Idag kallas den Haemophilus influenzae, eller Hib, och den orsakar infektioner i de övre luftvägarna, såsom inflammationer i mellanörat och bihålorna. Den kan också leda till bland annat luftrörskatarr, hjärnhinne- och lunginflammation samt struplocksinfektion. Tidigare insjuknade årligen flera hundra svenska barn under fem år av Hib; i vissa fall med dödlig utgång eller bestående men. Vaccin mot Hib ingår därför i det svenska barnvaccinationsprogrammet sedan 1993.(1)
Richard Pfeiffer. Källa: Festschrift zum 70. Geburtstag des Herrn Geh. Medizinalrat Professor Dr. Richard Pfeiffer in Breslau, herausgegeben von O. Uhlworm, A. Weber und E. Gildemeister. Zentralbl Bakteriol, 1. Abt. Orig. 106, 1928. Från https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Richard_Pfeiffer.jpg .
Influensa orsakar bakterien dock som sagt inte. Pfeiffer hade hittat den i näsan hos patienter med ryska snuvan, och 1918 hittade man den även hos många patienter med spanska sjukan. Man trodde därmed att man kunde konstatera att det var influensa patienterna hade, och att den var av samma typ som ryska snuvan. Det faktum att inte alla influensapatienter hade bakterien tolkade man som brister i bakterieodlingen. Anledningen till att patienterna hade bakterien var att de förutom influensan hade fått en sekundär bakterieinfektion, av just Haemophilus influenzae.(2)
Inte förrän 1997 lyckades den svensk-amerikanske patologen Johan Hultin gräva fram kropparna efter några av spanska sjukans offer i permafrosten i Alaska, och säkra lungprover där Jeffrey Taubenberger kunde konstatera att det var influensavisuset A(H1N1) som orsakade spanska sjukan.(3) Ett andra utbrott av viruset A(H1N1) kom 2009, kallad svininfluensan.
