1 juli: Spanska sjukan i Tyskland
Idag är det den 1 juli, och för 102 år sedan, den 1 juli 1918, kunde Aftonbladet rapportera att epidemin som grasserade i Spanien nu nått Tyskland. ”Helt överraskande” hade den gjort sitt intåg i Nürnberg, där ett antal personer plötsligt insjuknat på arbetet i symptom som inkluderade feber och matthet. Även i andra delar av landet, bland annat i Hessen, hade sjukdomen fått fäste. Information med råd och föreskrifter till förebyggande av smittan togs fram, men samtidigt lugnades allmänheten: ”ingen anledning till allvarligare farhågor föreligger, enär sjukdomen har ett regelbundet och godartat förlopp.”.
Artikeln rapporterar vidare att Berlins hälsovårdsstyrelse meddelat Berlin Tageblatt att det rörde sig om samma typ av influensa som den som drabbat hela Europa 1889 och 1893, och att det inte fanns något sätt att förebygga den på.
Tyska Robert Koch Institut, ungefär motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, hade redan studerat sjukdomen och, berättar artikeln, konstaterat att det rörde sig om influensa, samt att det särskilt var yngre personer som insjuknade. Som värst handlade det om 2-3 dagare hög feber, och några dödsfall hade inte inträffat.
”Helt överraskande” var det inte för tyskarna själva att sjukdomen nått Nürnberg i juli; den var redan så pass spridd på den europeiska kontinenten att stridigheterna under första världskriget påverkades: över 900 000 tyska soldater, tre fjärdedelar av de franska soldaterna, och hälften av de brittiska blev sjuka under den första vågen. Av strategiska skäl offentliggjordes dock inte dessa siffror då.(1)
Liksom när sjukdomen först rapporterades från Spanien, tonades dess allvar ner i rapporterna från Tyskland. Faktum är att den första vågen av spanska sjukan, som drabbade världen under våren och sommaren 1918, inte verkar ha varit mycket värre än en vanlig influensaepidemi. Många dödsfall inträffade visserligen; i USA dog exempelvis omkring 75 000 personer i influensa under det första halvåret 1918. Även om det är en hög siffra, kan den jämföras med de cirka 63 000 amerikaner som avled i influensa 1915.(1)
Robert Kochinstitutet hade konstaterat att influensan smittade yngre i högre grad än äldre. Vissa hävdar att att det var de yttre förhållandena, som undernäring, överfyllda sjukhus och dålig hygien, som bidrog till att skörda offer, till stor del på grund av det pågående första världskriget. Under den första, mildare, vågen var det i första hand personer som redan var svaga av krämpor och ålder som avled. Yngre och starkare personer återhämtade sig relativt väl. Detta skulle komma att ändras i den andra, dödligare, vågen av influensan, som kom under hösten 1918 och framför allt dödade yngre personer.(1)